Underentreprenör betalningsskyldig för fordran som överlåtits till tredje man
Underentreprenör betalningsskyldig för fordran som överlåtits till tredje man
Ett skadeståndskrav som tredje man riktar mot det bakre ledets gäldenär utgör inte otillåten hoppande regress när kravet gäller det främre ledets gäldenärs rätt. Skadestånd som bygger på avtal är heller inte utomobligatoriskt även om inget direkt avtalsförhållande finns mellan en gäldenär och förvärvaren av en fordran. Vidare behöver en huvudfordran inte vara betald för att täckningsfordran ska kunna tas i anspråk. Avslutningsvis har överlåtelseförbud ingen verkan mot tredje man förutom i undantagsfall.
Bakgrund
Bostadsrättsföreningen Korvetten (Korvetten) har ingått entreprenadavtal med Länna Mark och Exploatering AB (Länna Mark) gällande nybyggnation av bostadsrätter. Bogi Värme AB (Bogi Värme) är underentreprenör till Länna Mark och utför monteringsarbete på fastigheten. En tid efter färdigställandet av bostadsrätterna uppkommer en skada som det visar sig att Bogi Värme orsakat genom att utföra arbetet vårdslöst. Detta leder till att Korvetten får en skadeståndsfordran mot Länna Mark och att Länna Mark får motsvarande fordran mot Bogi Värme. Fordringen regleras av Korvettens försäkringsbolag, Länsförsäkringar Uppsala (Länsförsäkringar). Länsförsäkringar riktar därefter ett regresskrav mot Länna Mark vilka i stället för att betala överlåter sin fordran gentemot Bogi Värme till försäkringsbolaget. Länsförsäkringar utkräver sedermera ersättning från Bogi Värme. Bogi Värme vägrar emellertid betala varpå försäkringsbolaget väcker talan i Tingsrätten (TR).
Tingsrätten
Enligt Bogi Värme utgör betalningskravet från Länsförsäkringar en så kallad otillåten hoppande regress. Hoppande regress innebär att en borgenär inte riktar betalningskrav mot sin direkta avtalspart, alltså det främre ledets gäldenär, utan i stället riktar kravet direkt mot det bakre ledet. Effekten blir att borgenären gör avsteg från den så kallade kontraktskedjan. Vidare hävdar Bogi Värme att det rör sig om utomobligatoriskt skadestånd, alltså skadestånd som inte bygger på ett avtalsförhållande, för ren förmögenhetsskada. För att utomobligatorisk ren förmögenhetsskada ska vara ersättningsgill krävs, enligt 2 kap. 2 § skadeståndslagen, att den uppkommit under särskilda förutsättningar som inte är för handen i fallet.
TR anför att huvudregeln inom svensk rätt är att kontraktsförhållanden endast binder direkta avtalsparter och att betalningskrav därför inte får riktas mot det bakre ledets gäldenär. Domstolen framhåller vidare att Länsförsäkringar och Bogi Värme förespråkar var sin tolkning av situationen. Enligt Bogi Värme riktar Länsförsäkringar för egen del anspråk direkt mot dem, vilket domstolen konstaterar är otillåtet enligt huvudregeln. Länsförsäkringar gör emellertid gällande att anspråket gäller Länna Marks rätt mot Bogi Värme, vilken senare överlåtits till försäkringsbolaget. Rätten konstaterar att det är kärandens yrkanden och grunder som sätter ramen för processen i tvistemål enligt 17 kap. 3 § rättegångsbalken. I och med att Länsförsäkringar valt att grunda talan på entreprenadavtalet mellan Länna Mark och Bogi Värme så avser anspråket därmed Länna Marks rätt. Det rör sig därmed varken om hoppande regress eller ett skadeståndskrav gällande utomobligatorisk ren förmögenhetsskada varför talan inte avslås på någon av de grunderna.
Bogi Värme hävdar även att den täckningsfordran som Länsförsäkringar yrkar betalning för inte existerar i och med att Länna Mark aldrig betalade för huvudfordran. TR hämtar ledning från juridisk doktrin och kommer fram till att huvudfordran inte behöver vara betald för att täckningsfordran ska kunna tas i anspråk; Bogi Värme vinner därför ingen framgång heller med det resonemanget. Slutligen gör Bogi Värme gällande att anspråket inte kunnat överlåtas på grund av att avtalet med Länna Mark innehåller ett överlåtelseförbud som även omfattar skadeståndsfordringar grundade på avtalet. Enligt domstolen är huvudregeln enligt svensk rätt att överlåtelseförbud inte har verkan mot förvärvaren av en fordran, men att Högsta domstolen (HD) öppnat upp för att det undantagsvis kan tillåtas. För att se om undantag kan göras i det enskilda fallet ska en intresseavvägning göras mellan den fria omsättningen och gäldenärens intresse. TR anser inte att Bogi Värme motiverat sitt intresse av att fordran inte överlåts tillräckligt tydligt och finner därför att överlåtelseförbudet saknar verkan. Bogi Värme förlorar därmed målet och överklagar till Hovrätten (HovR).
Hovrätten
Inledningsvis anför HovR att man delar TR:ns bedömning att det varken rör sig om otillåten hoppande regress eller utomobligatorisk ren förmögenhetsskada. Nästa fråga som domstolen prövar är huruvida täckningsfordran kan göras gällande trots att huvudfordran inte är betald. Eftersom HovR inte finner svar i lag eller praxis söker man i stället ledning från juridisk litteratur. Vad som enligt domstolen verkar vara utgångspunkten i litteraturen är att en täckningsfordran kan göras gällande först när huvudfordran är betald. Undantag bör enligt HovR:ns tolkning endast vara möjligt i vissa fall. Rätten ser dock ingen anledning till att frångå huvudregeln och finner därför att Länsförsäkringar inte kan ta täckningsfordran i anspråk innan huvudfordran betalats av Länna Mark. Därmed vinner Bogi Värme målet som överklagas till HD av Länsförsäkringar.
Högsta domstolen
HD konstaterar att det enligt praxis och juridisk litteratur inte krävs att en fordran är betald för att den ska kunna överlåtas till part som inte har ett direkt avtalsförhållande med gäldenären. Vidare delar man inte HovR:ns bedömning utan kommer fram till att det i den givna situationen inte föreligger hinder för Länsförsäkringar att också utkräva betalning för fordran, i alla fall inte på grund av överlåtelsen i sig. Nästa fråga som prövas är huruvida överlåtelseförbudet är ett hinder för Länsförsäkringar att kräva ersättning.
HD håller med TR om att fordringar i regel kan överlåtas. Domstolen utvecklar resonemanget och anför att en borgenär och gäldenär kan komma överens om ett giltigt överlåtelseförbud sig emellan, men som huvudregel får det ingen verkan mot tredje man som förvärvar fordringen. Rätten ser det emellertid inte som uteslutet att det kan finnas undantag då överlåtelseförbud kan åberopas även mot förvärvaren. I fallet borde undantag till exempel kunna göras om att Bogi Värme har ett berättigat intresse av att betala till just Länna Mark. Bogi Värme har dock inte framfört några omständigheter som indikerar att så är fallet varför domstolen finner att överlåtelseförbudet inte har någon verkan mot Länsförsäkringar. Avslutningsvis delar HD underrätternas bedömning att det inte rör sig om hoppande regress eller utomobligatorisk ren förmögenhetsskada. HD:s sammantagna bedömning är alltså att det inte finns något hinder för Länsförsäkringar att göra fordringen gällande varpå Bogi Värme förlorar målet.