Tobaksbolag förbjuds vid miljonvite att sponsra musikfestivaler
Tobaksbolag förbjuds vid miljonvite att sponsra musikfestivaler
Patent- och marknadsdomstolen finner att ett avtal, vars syfte varit att främja ett företags försäljning av tobaksprodukter på festivaler, utgör sponsring. Då sponsring av tobaksprodukter är otillåtet utfärdar domstolen ett förbud förenat med vite för företaget att fortsätta med åtgärden.
Bolaget JTI Sweden tillverkar och säljer tobaksprodukter till olika återförsäljare. I juni 2018 ingår JTI ett samarbetsavtal med företaget Luger som anordnar musikfestivaler i Sverige varigenom JTI ges en exklusiv rätt att marknadsföra sina produkter på Lugers evenemang. Konsumentombudsmannen menar att avtalet strider mot sponsringsförbudet i 4 kap. 8 § lagen om tobak och liknande produkter (tobakslagen) och därmed är otillåtet. Ombudsmannen väcker därför talan mot JTI hos Patent- och marknadsdomstolen (PMD) med yrkande om att JTI, vid äventyr av vite, ska förbjudas att sponsra festivalerna. JTI menar å sin sida att det inte rör sig om sponsring i och med att Luger enligt avtalet är skyldiga att vidta vissa motprestationer.
Domstolen har alltså att avgöra huruvida samarbetet mellan JTI och Luger är att se som sponsring enligt 4 kap. 8 § tobakslagen eller ej. Bestämmelsen stadgar att tillverkare och partihandlare av tobaksvaror inte får sponsra evenemang dit allmänheten har tillträde. Någon definition av vad som ska betraktas som sponsring finns emellertid inte i lagen. Enligt PMD ska tobakslagen dock tolkas enligt det av EU utfärdade tobaksreklamsdirektivet som stadgar att varje form av offentligt eller privat bidrag omfattas. Rätten konstaterar därmed att begreppet bör ges en vidsträckt innebörd. Man noterar även att ett bidrag inte måste lämnas utan krav på motprestation för at att ses som sponsring enligt direktivet; JTI:s invändning att avtalet inte utgör sponsring då Luger är skyldiga att vidta motprestationer saknar alltså relevans. Trots att tobaksreklamdirektivet förespråkar en vidsträckt tolkning av begreppet sponsring anser domstolen inte att varje form av ekonomisk vinning som en arrangör av ett evenemang får genom marknadsföring av tobaksprodukter ska omfattas. I stället menar PMD att det ska göras en bedömning från situation till situation.
Enligt rätten är det är i fallet klarlagt att JTI vid fyra tillfällen under 2019 betalat marknadsföringsbidrag till Luger. Avtalet stadgar att sådana bidrag endast ska utbetalas om Luger uppfyller samtliga åtaganden som parterna kommit överens om. Överenskomna åtaganden är bland annat att Luger enbart ska sälja JTI:s produkter på sina festivaler samt ge dessa bra exponering på försäljningsställen och i varuautomater. Vidare ger avtalet Luger en rätt till vinsten från försäljningen av JTI:s produkter på festivalerna. PMD anför att rätten till vinst från försäljning kan vara ett arrangemang varigenom Luger agerar som detaljhandlare av JTI:s produkter varför det inte är att betrakta som sponsring. Däremot kan marknadsföringsbidraget utgöra sponsring enligt domstolen.
Trots att flera marknadsföringsbidrag betalats ut hävdar JTI har Luger inte uppfyllt samtliga åtaganden enligt avtalet. Man menar därför att flera av de åtgärder som skulle kunna betraktas som sponsring aldrig genomförts. Domstolen anför att det inte finns tillräcklig bevisning för att säkert fastslå huruvida så är fallet men konstaterar att det enligt förarbetena till tobakslagen är tillräckligt att syftet med en åtgärd har varit att främja försäljningen av en tobaksvara. I fallet bedömer rätten att marknadsföringsbidraget i vart fall varit ett incitament för Luger att endast sälja JTI:s tobaksvaror på festivalerna samt att se till att varorna visas upp. Domstolens bedömning är därför att avtalet varit menat att främja försäljningen av JTI:s tobaksprodukter genom att bidra till besökares exponering för dessa på ett sätt som annars inte hade skett. Sammantaget anser PMD därför att avtalet mellan parterna utgör sponsring varför det strider mot sponsringsförbudet.
Domstolen konstaterar att bidrag som strider mot sponsringsförbudet är att se som otillbörlig marknadsföring enligt 6 § marknadsföringslagen. Man utfärdar därför ett förbud förenat med vite för JTI att fortsätta med marknadsföringsåtgärderna enligt avtalet med Luger. Vidare anför rätten att det allmänna intresset av att marknadsrättsliga förbud följs är betydande och att syftet med förbudet i fallet är folkhälsoskydd. Man anser därmed att ett högt vite är motiverat varför summan bestäms till tre miljoner kronor.