Långa fängelsestraff för mutbrott vid regionupphandling av IT-system
Långa fängelsestraff för mutbrott vid regionupphandling av IT-system
Under åren 2018–2019 genomför Region Skåne och Västra Götalandsregionen gemensamt en offentlig upphandling av ett IT-baserat processtöd för primärvården. Då det vid en undersökning genomförd av Uppdrag granskning visar sig att oegentligheter kan ha förekommit under upphandlingsförfarandet inleds en förundersökning av polisen. Förundersökningen leder till åtal av dels två personer som arbetat för Region Skåne med upphandlingen, dels ägaren till det vinnande bolaget. Enligt åklagaren har de tilltalade gjort sig skyldiga till att på olika sätt korrumpera upphandlingsförfarandet. Den centrala bevisningen i målet utgörs av chattmeddelanden från före, under och efter upphandlingen. Varken de tilltalades förklaringar till dessa meddelanden eller annan motbevisning som lagts fram är enligt Tingsrätten tillräckligt för att rubba den gedigna bevisning som åklagaren presenterat. Rätten dömer därför de två tidigare regionanställda till tre och ett halvt års fängelse för grov trolöshet mot huvudman och grovt tagande av muta. Företrädaren för det vinnande bolaget döms till fyra års fängelse för grovt givande av muta och medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.
Upphandlingsavtal värda över 800 miljoner kronor ingås
År 2017 börjar Region Skåne arbeta med att undersöka vilka tekniska lösningar som finns på marknaden för digitalisering av fysiska vårdcentraler. Arbetet utmynnar sedermera i att ett upphandlingsförfarande påbörjas. Vidare innehar Region Skåne fullmakt för att genomföra upphandlingen även för Västra Götalandsregionens räkning. Region Skåne sätter samman en expertgrupp som ska arbeta med upphandlingen och som håller ett uppstartsmöte i mars 2018.
I gruppen ingår bland andra J.G. och B.L. Expertgruppen, som behöver underlag för att skapa en kravspecifikation till upphandlingen, håller hearingar med tre aktörer från branschen för att få en uppfattning om hur marknaden ser ut. En av aktörerna som presenterar sina produkter under dessa hearingar är en man vid namn D.T. I maj 2018 bildar D.T. bolaget Vårdinnovation.
Senare i maj samma år utannonserar Region Skåne en upphandling avseende ett IT-baserat processtöd som ska användas inom primärvården. Fyra anbud lämnas in varav ett kommer från Vårdinnovation. Efter att anbudsgivarna hållit sina presentationer konstaterar expertgruppen att endast Vårdinnovation klarar kravspecifikationen för upphandlingen. Trots att Vårdinnovations anbud är mer än dubbelt så dyrt som övriga anbudsgivares sluter expertgruppen därför avtal för en pilotfas med bolaget för Region Skånes räkning. Värdet på avtalet uppskattas uppgå till 320 miljoner kr. Även Västra Götalandsregionen sluter ett avtal avseende en pilotfas som beräknas vara värt 499 miljoner kr. Pilotfasen för Region Skåne hinner förlängas vid två tillfällen.
Undersökning av Uppdrag Granskning leder till rättegång
I början av år 2020 sänds ett avsnitt av Uppdrag Granskning där det framförs skäl för misstanke om att upphandlingsförfarandet korrumperats. Region Skåne avslutar därför pilotprojektet och tillsätter en extern utredning för att undersöka huruvida upphandlingen gått till på rätt sätt. Vidare fattar Västra Götalandsregionen beslut att inte förlänga avtalet. Granskningen som initierats av Region Skåne leder till en förundersökning som bland annat kommer att involvera flera husrannsakningar. Vid dessa husrannsakningar hittas bevisning i form av chattkonversationer och dokument som sparats på och återskapas från J.G:s, B.L:s samt D.T:s datorer och telefoner. Bevisningen ger starka indikationer om att J.G. respektive B.L, för att tillskansa sig främst ekonomiska förmåner, haft tät kontakt med D.T. i samband med upphandlingen i syfte att hjälpa Vårdinnovation vinna kontraktet. Åklagare väcker därför talan mot J.G., B.L. och D.T. i Tingsrätten med yrkande om att de tilltalade ska dömas för trolöshet mot huvudman, respektive anstiftan eller medhjälp till trolöshet mot huvudman, och mutbrott.
Allmänt om upphandlingar
Frågor om offentlig upphandling regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU). För situationen relevanta principer som gäller för offentliga upphandlingar är likabehandlings- och öppenhetsprincipen. I praktiken innebär dessa bland annat att ingen leverantör får gynnas eller missgynnas på osaklig grund, att alla ska få tillgång till samma information samtidigt och att upphandlingar ska genomföras på ett öppet sätt. Dessa principer gäller vidare för hela upphandlingsprocessen; alltså även under förberedande arbete och innan beslut fattas. Vidare kan ett upphandlande statligt organ, såsom en region, som bryter mot LOU bli skadeståndsskyldigt gentemot leverantörer som deltagit i upphandlingen. Tingsrätten ser det vidare som klart att J.G. och B.L. varit medvetna om relevant upphandlingsrättsligt regelverk som, utöver ovanstående principer, stadgar en skyldighet att meddela jäv vid händelse av intressekonflikt.
Kontakterna med Vårdinnovations ägare angående upphandlingen
Av den bevisning som polisen hittat under förundersökningen framgår att både J.G. och B.L haft omfattande kommunikationer med D.T. sedan innan expertgruppens uppstartsmöte. För J.G:s del har kontakten med D.T. börjat redan 2017, alltså innan regionen ens bestämt sig för att hålla upphandlingen. Kontakterna har främst ägt rum under kvällar och helger, och när parterna planerat in möten har de varit noggranna med att välja platser där de inte kommer träffa personer som de känner. Vad den dokumenterade kommunikationen visar är att både J.G. och B.L. kontinuerligt försett D.T. med information för att ge Vårdinnovation så goda chanser som möjligt att tilldelas kontraktet. Detta har bland annat resulterat i att D.T., innan upphandlingen utannonserats, använt sig av projektdirektivet och projektplanen för att utforma Vårdinnovations verksamhet. Det är bland annat visat att B.L. kontaktat D.T. direkt efter uppstartsmötet för att ge information avseende upphandlingsprocessen. Vidare har J.G. gett D.T. tips om hur han ska agera vid demonstrationen av Vårdinnovations anbud och berättat hur prisförhandlingarna kommer gå till. Både J.G. och B.L. har även haft fortsatt kontakt med D.T. efter Vårdinnovations presentation och bland annat recenserat övriga anbudsgivare.
J.G. förefaller även aktivt ha arbetat med att diskvalificera andra leverantörer. Detta har bland annat gjorts genom att han ansträngt sig för att få med krav i upphandlingsvillkoren som det verkar troligt att endast Vårdinnovation kommer kunna leva upp till. Vid demonstrationer av andra anbudsgivare har J.G. vidare använt sig av frågeformulär som tagits fram av D.T. i syfte att avslöja brister i konkurrenternas produkter. Enligt Tingsrätten påvisar de dokumenterade kontakterna flagranta brott likabehandlings- och objektivitetsprincipen i LOU. Man ser det även som styrkt att den information som utlämnats till D.T. påverkat kostnadsresultatet i upphandlingen negativt för regionerna.
Om mutbrott
Tingsrätten anför att den rättsliga definitionen av tagande av muta är när någon godtar löfte om eller begär en otillbörlig förmån för att utöva sin anställning på ett visst sätt. Vad som är att betrakta som en muta behöver alltså inte ens överlämnas till den som mutas för att brottet ska anses fullbordat, utan det kan räcka med ett löfte eller erbjudande. Ytterligare en förutsättning för att något ska vara att se som en muta är, som nämns ovan, att förmånen i fråga är otillbörlig. En otillbörlig förmån kännetecknas enligt rätten av att den objektivt sett har förutsättningar för att påverka utförandet av vissa uppgifter, eller uppfattas som en belöning för redan utförda uppgifter. Huruvida syftet eller den faktiska effekten varit påverkan av någons handlande är alltså inte avgörande; vad som spelar roll är i stället huruvida förmånen rent objektivt framstår som tillräckligt åtråvärd för att ha den effekten.
B.L. har mutats med anställning och erbjudande om anställning
B.L. har medgett att han skickat förslag på anställningsavtal till D.T. avseende både honom själv och hans fru, M.L. När det kommer till M.L. föreligger inga tvivel om att hon arbetat för Vårdinnovation, B.L. förnekar dock att hennes anställning varit resultatet av en muta. Avseende det anställningsavtal som han skickat för egen del hävdar B.L. att han och D.T. fört diskussioner om att han eventuellt ska börja på Vårdinnovation, men att detta inte lett till anställning. Tingsrätten ser det som bevisat att M.L. erbjudits ett lönelyft om 2500-5000 kr per månad, och B.L. bättre semestervillkor. Vidare har båda makarna erbjudits möjlighet att delta i optionsprogram eller vesting. Enligt rätten har det rört sig om inte obetydliga värden för mottagarna, varför det varit fråga om erbjudanden som vid en objektiv bedömning haft förutsättning att påverka B.L:s handlande.
Sett till vad som presenterats i målet, angående B.L:s kommunikation med D.T. om upphandlingen, bedömer domstolen det som bevisat att de anställningar som erbjudits makarna utgjort ersättning för utlämnande av information. Avseende det faktum att B.L. uppger att han inte arbetat på Vårdinnovation anser domstolen att det verkar stämma sett till den kommunikation som förts mellan honom och D.T. Det står emellertid klart att B.L. fått ett anställningserbjudande som han tackat nej till på grund av att han inte sett rollen som tillräckligt attraktiv. Enligt rätten saknar det därmed betydelse att B.L. inte tagit emot erbjudandet eftersom en prestation inte behöver slutföras för att ett mutbrott ska anses fullbordat. Dessutom, anför domstolen, har B.L. ändå gjort sig skyldig till tagande av muta till följd av M.L:s anställning hos Vårdinnovation. Rätten konstaterar vidare att B.L. haft en betydelsefull roll i en beslutsprocess om offentlig upphandling avseende omfattande värden för två regioner. Man menar därmed att han haft ett särskilt ansvar som han missbrukat i och med sitt handlande. Brottsligheten har vidare varit svår att avslöja och lett till betydande skada för de berörda regionerna. Därmed finner domstolen att B.L:s tagande av muta utgör ett grovt brott.
J.G. har mottagit muta i form av välbetalda uppdrag
Enligt åklagaren har J.G. mottagit muta från D.T. i form av anställning, trots att det står klart
att parterna inte skrivit något anställningsavtal. Ståndpunkten grundas i att J.G., efter att ha sagt upp sig från Region Skåne, har utfört uppdrag för Vårdinnovations räkning i egenskap av konsult anställd av bolaget Knowit. Konsultuppdraget ska enligt J.G. ha bestått i rekryteringar till Vårdinnovation. Åklagaren ser emellertid inte detta som en rimlig förklaring i och med att han fått en månadslön på 90 000 kr från Knowit. Dessutom framgår det av dokument som återfunnits på en USB-sticka tillhörande D.T. att J.G. varit styrelsesuppleant för Vårdinnovations moderbolag. Det är vidare klarlagt att D.T. och J.G. fört diskussioner angående en eventuell anställning för sistnämnde part på Vårdinnovation. Under dessa diskussioner har J.G. bland annat framfört vilken roll han vill ha i organisationen och att ersättningen, utöver månadslön, ska innefatta optionsprogram och delägarskap.
Domstolen delar inledningsvis åklagarens bedömning att den ersättning som J.G. erhållit från Knowit förefaller orimligt hög sett till hans uppdrag. Även vad som framförts av J.G. under anställningsförhandlingarna, bland annat att han själv gett förslag på vilken position han borde ges och att han velat ha delägarskap, indikerar enligt rätten att det inte varit fråga om en sedvanlig anställningsförhandling. Dessa faktorer, i kombination med den information som J.G. lämnat till D.T. i samband med upphandlingen, visar enligt Tingsrätten att det varit fråga om en muta för att påverka J.G:s agerande. Avseende brottets gradering för domstolen i stort samma resonemang som gällande B.L. Tingsrätten finner därmed att J.G. gjort sig skyldig till grovt tagande av muta.
J.G. och B.L. har gjort sig skyldiga till grov trolöshet mot huvudman
Avseende trolöshet mot huvudman anför domstolen att brottet kännetecknas av ett missbruk av den egna maktsfären, och att gärningsmannen befinner sig i särskild förtroendeställning i förhållande till huvudmannen. Exakt vilken roll huvudmannen har kan variera, men det rör sig ofta om en person i någon slags chefsposition. Vad som enligt Tingsrätten är speciellt i den förevarande situationen är dock att det rör sig om offentlig verksamhet, vilken anses drivas av medborgarna. Den trolöshet som de tilltalade eventuellt visat har alltså varit gentemot medborgarna i Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Utöver att inneha förtroendeställning ska gärningsmannen även, på grund av denna ställning, ha fått sköta eller övervaka skötseln av till exempel en ekonomisk angelägenhet.
I fallet konstaterar rätten att både J.G. och B.L. varit involverade i genomförandet av upphandlingen och att de i och med sina roller i expertgruppen kunnat påverka utgången av upphandlingsförfarandet. Därmed finner domstolen att parterna haft förtroendeställningar som innefattat uppgifter att sköta ekonomiska angelägenheter. J.G. invänder att hans chef känt till kontakterna med D.T. utan att uttrycka några betänkligheter avseende dessa. Enligt J.G. kan han därmed inte ha gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman. Tingsrätten konstaterar dock att det inte spelar någon roll huruvida J.G:s chef haft vetskap om kontakterna med D.T. eftersom chefen ändå inte är att se som huvudman i fallet. Enligt domstolen står det klart att J.G. och B.L. utnyttjat sina förtroendeställningar genom att låta sig mutas och arbeta inom expertgruppen, trots att de varit jäviga. Rätten poängterar vidare att parterna brutit mot lagstiftning avseende offentlig upphandling på ett sätt som inneburit betydande skada för regionerna. Dessutom, menar domstolen, är det fråga om en typ av brott som påverkar allmänhetens tilltro till samhällsinstitutionerna. Tingsrätten finner därmed att brotten är att betrakta som grova.
D.T. har främjat trolöshetsbrotten och gjort sig skyldig till grovt givande av muta
Av de chattkontakter som D.T. haft med J.G. och B.L. framgår enligt domstolen att han genom att ställa frågor och smickra mottagarna fått den sekretessbelagda information som han önskat. Han har vidare utlovat förmåner i form av anställningar vid Vårdinnovation samt del i bolagets vinster. Därmed finner Tingsrätten att D.T:s handlande varit en bidragande faktor till att J.G. och B.L. hamnat i en intressekonflikt och överlämnat sekretessbelagd information.
Av de förhör som hållits framgår emellertid att det funnits en allmän uppfattning bland de som arbetat med upphandlingen att Vårdinnovation tillhandahållit den bästa produkten av anbudsgivarna. Domstolen drar därmed slutsatsen att D.T:s handlande inte ensamt föranlett trolöshetsbrotten, varför han inte kan dömas till anstiftan. Därför finner rätten att D.T. ska dömas som medhjälpare till dessa brott. I och med vad som framförts avseende B.L:s och J.G:s mutbrott finner domstolen även att D.T. gjort sig skyldig till grovt givande av muta.
Fängelsestraff på mellan tre och fyra år utdöms
För både grov trolöshet mot huvudman och grovt mutbrott är straffet fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Försvårande för fallet är enligt domstolen att det rör sig om mycket stora värden för skattefinansierad verksamhet, och att brotten riskerar att skada allmänhetens förtroende för dessa institutioner. Rätten väger dock även in att samtliga tilltalade är tidigare ostraffade och lever under ordnade förhållanden, varför det saknas anledning att befara att de gör sig skyldiga till brott igen. Vidare konstateras att det faktum att de tilltalade förlorat sina anställningar efter att misstankar om deras gärningar offentliggjorts, och att B.L. gått i pension, bör påverka straffet i en något mildare riktning. Domstolen ser det även som en förmildrande omständighet att personer i ledningen för Region Skåne, och även inom primärvården för båda regionerna, har framfört till J.G. och B.L. att Vårdinnovation tillhandahållit det verktyg som vården önskat upphandla. Detta har enligt domstolens bedömning bidragit till att de låtit sig korrumperas.
Gällande D.T. ska han visserligen, utöver fängelsestraffet, beläggas med näringsförbud, vilket är en omständighet som kan tala för ett mildare straff. Domstolen konstaterar dock att D.T.
kunnat fortsätta arbeta som läkare efter att det väckts misstankar angående hans agerande i samband med upphandlingen, och att han borde ha goda möjligheter att fortsatt få arbete inom vården. Därmed är rättens bedömning att näringsförbudet endast kommer medföra ringa men för honom och därför inte ska påverka vilket straff som utdöms. Sammantaget finner Tingsrätten att fängelsestraff ska utgå med tre år och sex månader för J.G. samt B.L., och fyra år för D.T.
De tilltalade har åsamkat regionerna stor skada – ska betala över 25 miljoner i skadestånd
De tilltalade hävdar att ingen skadeståndsskyldighet föreligger eftersom endast Vårdinnovations anbud uppfyllt kraven. Därmed anförs att bolaget ändå hade vunnit upphandlingen vilket betyder att det inte uppstått någon skada för regionerna. Enligt domstolen har J.G. och B.L. emellertid satt konkurrensen med övriga anbudsgivare ur spel genom att lämna information till D.T. Rätten konstaterar även att Vårdinnovation, till följd av den information som utlämnats, haft möjlighet att anpassa sitt anbud och pris. Sett till att bolagets anbud varit dubbelt så dyrt i förhållande till övriga anbudsgivare ser domstolen det därför som troligt att det höga priset i viss mån varit resultatet av snedvriden konkurrens. Det framgår även av vittnesmål med personer som varit inblandade i upphandlingen att förfarandet hade avbrutits om J.G:s och B.L:s kontakter med D.T. hade blivit kända innan tilldelningsbeslutet. Hela upphandlingen med efterföljande tilldelningsbeslut har därmed blivit utan värde för regionerna vilket innebär att de tilltalades handlande lett till stor ekonomisk skada. Sammantaget beräknar domstolen att skadeståndsbeloppen till båda regionerna uppgår till drygt 25 miljoner kronor jämte ränta. Under vissa omständigheter kan skadeståndsbelopp som anses vara alltför betungande jämkas. Tingsrätten konstaterar emellertid att de tilltalade uppsåtligen begått allvarliga brott mot regionerna och att det därför inte finns någon anledning att jämka beloppet. Därmed bestämmer domstolen att D.T., J.G. och B.L. solidariskt ska betala drygt 25 miljoner kr i skadestånd till regionerna.