Inskränkning i editionsplikt med hänvisning till advokats tystnadsplikt
Inskränkning i editionsplikt med hänvisning till advokats tystnadsplikt
Konkurrensverket har en tvist med Arla i Patent- och marknadsdomstolen. Myndigheten yrkar att domstolen ska besluta om edition avseende en inspelning av ett samtal mellan Arlas ombud och en anställd på Konkurrensverket. I och med att Arla åberopat förhör med ombudet menar Konkurrensverket att tystnadsplikten enligt Rättegångsbalken inte gäller och att domstolen därmed kan besluta om editionsföreläggande. Domstolen finner dock att Arlas åberopande bara innebär att tystnadsplikten inte gäller avseende just förhör med ombudet och inte inspelningen. Därmed föreligger inte förutsättningar för att besluta om yrkat editionsföreläggande enligt Patent- och marknadsdomstolen.
Konkurrensverket är av uppfattningen att företaget Arla agerat på ett sätt som strider mot konkurrenslagen. Myndigheten menar därför att företaget ska förpliktas betala konkurrensskadeavgift. Arla hävdar dock att det föreligger förutsättningar för verket att medge eftergift från sådan avgift enligt 3 kap. 12 § konkurrenslagen. Bestämmelsen stadgar att konkurrensskadeavgift får efterges om ett företag är först med att anmäla en överträdelse till Konkurrensverket och om anmälan innehåller sådana uppgifter att verket först genom dessa har tillräckligt underlag för att ingripa mot överträdelsen. Enligt Arla har Konkurrensverkets eftergiftssamordnare uppgett att avgiften kommer kunna efterges under ett samtal med Arlas ombud. Konkurrensverket nekar dock till att något sådant uttalande gjorts.
Tvisten går till Patent- och marknadsdomstolen där Konkurrensverket kräver att i bevisföringssyfte få ta del av en inspelning av det omstridda samtalet som innehas av Arlas ombud. Arla vägrar emellertid lämna ut inspelningen med motiveringen att ombudet omfattas av tystnadsplikten som framgår av 38 kap. 2 och 5 §§ rättegångsbalken (RB).
Tystnadsplikten innebär att advokater som huvudregel inte får höras som vittnen gällande något som anförtrotts dem i yrkesutövningen och inte heller kan åläggas att lämna ut handlingar som innehåller sådan information. Undantag föreligger dock bland annat om den som tystnadsplikten gäller till förmån för samtycker till att advokaten hörs som vittne. Då Arla åberopat förhör med ombudet som bevisning gällande samtalet menar Konkurrensverket att bolaget implicit samtyckt till att handlingen lämnas ut. Verket yrkar därför att domstolen ska besluta om så kallad edition enligt 38 kap. 2 § konkurrenslagen avseende inspelningen. Edition innebär att domstolen förelägger en av parterna i en rättegång att lämna ut handlingar som kan antas ha betydelse som bevisning.
PMD delar Konkurrensverkets bedömning att Arla genom sitt åberopande samtyckt till att ombudet hörs som vittne vilket innebär att frågeförbudet inte gäller avseende förhör. Däremot finner domstolen att det inte automatiskt innebär att Arla även samtyckt till att inspelningen ska lämnas ut. Rätten menar alltså att det rör sig om två skilda former av bevisning och att det krävs uttryckligt samtycke för var och en av dessa för att editionsplikt ska kunna göras gällande. Detta trots att respektive form av bevisning gäller samma företeelse, alltså samtalet mellan ombudet och eftergiftssamordnaren. PMD avslår därmed yrkandet om edition avseende inspelningen.