Fråga om köpeavtal ingåtts med bolaget eller dess ägare
Fråga om köpeavtal ingåtts med bolaget eller dess ägare
Hävningsgrundande fel
N.K. har köpt två elcyklar från det amerikanska bolaget Stark Drive LLC (Stark). N.K. är emellertid av uppfattningen att Stark drivs som enskild firma och att han därmed ingått avtal direkt med företagets frontfigur, en person vid namn O.S. När N.K. får cyklarna levererade anser han att de är behäftade med fel som är hävningsgrundande. Eftersom N.K:s hävning inte godtas av Stark väcker han talan direkt mot O.S. som privatperson.
Avtalsvillkor
Den första frågan Tingsrätten (TR) prövar är vem N.K. ingått avtal med. Det är N.K. som behöver bevisa att avtalet ingåtts med O.S. Rätten utgår till att börja med från utformningen av och innehållet på Starks hemsida. Enligt O.S. var N.K. vid köpets genomförande tvungen att godkänna avtalsvillkoren, vilka fanns på en sida med information där det framgick att han ingick avtal med Stark som företag. N.K. nekar att han delgetts den informationen. Som stöd för sitt påstående åberopar han utdrag från en hemsida samt skärmdumpar som enligt honom motsvarar hur Starks hemsida såg ut när han gjorde sin beställning. Av förhör med personen som designat Starks webshop framgår det emellertid att utdraget är en så kallad storyboard vilken inte representerar hemsidans utformning vid köpet. Vidare anser sig TR inte kunna dra några slutsatser gällande vem N.K:s avtalspart var utifrån skärmdumparna.
Avtalspart
Domstolen går därför vidare och prövar om några andra slutsatser kan dras från den korrespondens som skett mellan N.K. och mejladressen. Enligt N.K. har han kommunicerat med O.S. personligen via adressen, ett påstående O.S. nekar till. TR konstaterar att inget meddelande är undertecknat ”O.S.” och att han inte anges som avsändare. Inte heller fakturan N.K. fått efter beställningen indikerar att avtalet ingåtts med O.S. Domstolen ser det sammantaget som att N.K. ingått avtal med Stark eftersom han inte lyckats bevisa att O.S. är avtalspart. Då inget avtal existerar mellan parterna har domstolen inga fler frågor att pröva och målet avgörs till O.S. fördel.
Skäliga rättegångskostnader
Eftersom O.S. är vinnande part ska hans rättegångskostnader betalas av N.K. i den mån de är skäliga. Som ersättning för ombudsarvode yrkar O.S. 305 156 kr för 69,75 timmars arbete. N.K. vitsordar emellertid enbart 60 000 kr för 50 timmars arbete. TR har därför att bedöma om det av O.S. yrkade beloppet är skäligt. Man konstaterar att målet innehållit komplicerade juridiska frågor trots att det rör ett begränsat värde. Vad som enligt domstolen komplicerat målet är bland annat bedömning av utländskt rätt, hur cyklarna ska klassificeras och de fel N.K. hävdar att cyklarna är behäftade med. Rätten anför även att N.K. fördyrat processen genom att inte vara stringent i sin processföring. Domstolens sammantagna bedömning blir därför att O.S. kostnader i målet varit skäliga och att N.K. ska betala det yrkade beloppet.
Vinnande part
Inledningsvis konstaterar Hovrätten (HovR) att man delar TR:s slutsats och motivering om utgången i målet. N.K. har alltså inte styrkt att avtalet ingåtts med O.S. och sistnämnde är därmed vinnande part. Kvar för domstolen att pröva är då huruvida de av O.S. yrkade rättegångskostnaderna är skäliga. Vad O.S. yrkar i HovR är 23,75 timmars arbete och ett timarvode om 3 750 kr. N.K. har vitsordat ett arvode på högst 1 755 kr per timme inklusive moms. Utan vidare motivering anför HovR att det yrkade beloppet är skäligt och ska betalas av N.K.