EUD förklarar att det inte är upphovsrättsbrott att ge in bevisning i en rättegång
EUD förklarar att det inte är upphovsrättsbrott att ge in bevisning i en rättegång
Bakgrund
Två föräldrar, A och B, har en vårdnadstvist i svensk domstol. A tar – från en hemsida som innehas av B – en kopia av ett fotografi skickar till domstolen via e-post som bevisning. I och med att den svenska offentlighetsprincipen har gemene man en långtgående rätt att ta del av allmänna handlingar, alltså till exempel bevisning som skickats in till en domstol. B är av uppfattningen att fotografiet utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk, och anser att A olovligen gjort intrång i hans upphovsrätt genom att göra fotografiet tillgängligt för allmänheten (2 och 49 a § Upphovsrättslagen). Han väcker därför talan mot A i Patent- och marknadsdomstolen (PMD) med yrkande om att hon ska förpliktas utge skadestånd.
PMD gör bedömningen att fotografiet visserligen utgör ett skyddat verk enligt Upphovsrättslagen (URL) och att A spridit verket till allmänheten genom att skicka in det till domstolen. Man är däremot inte av uppfattningen att spridningen lett till någon skada för B och utdömer därför inget skadestånd. B överklagar målet som tas upp av Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD). På grund av offentlighetsprincipen är PMÖD inte säkra på huruvida det faktum att A skickat fotografiet till domstolen via e-post utgör ett tillgängliggörande för allmänheten. Bestämmelser om upphovsrätt är harmoniserade i Europeiska unionen (EU), varför URL ska tolkas mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG (Upphovsrättsdirektivet). Rätten skickar därför in ett begärande om förhandsavgörande till EU-domstolen (EUD) för att få klarhet i vissa EU-rättsliga frågor.
EU-domstolen
PMÖD vill inledningsvis ha förtydligat hur artiklarna 3.1 och 4.1 i Upphovsrättsdirektivet ska tolkas då man inte är säker på vilken bestämmelse som borde tillämpas i fallet. I artiklarna stadgas nämligen bland annat att upphovsmän ska ges en ensamrätt att tillåta eller förbjuda varje överföring (artikel 3.1) respektive spridning (artikel 4.1) till allmänheten av deras verk. Man vill även veta om ingivande av ett upphovsrättskyddat verk till domstol kan innebära sådan överföring eller spridning som åsyftas i artiklarna. Avslutningsvis önskar PMÖD få klarlagt huruvida ingivandet har samma effekt och fyller samma syfte oavsett om det sker via papperskopia eller, som i förevarande fall, e-post.
EUD anför att artikel 4, enligt unionsrättslig praxis, syftar på spridning av fysiska kopior av ett upphovsrättsligt skyddat verk. I det här fallet är det alltså artikel 3 och begreppet överföring till allmänheten som är aktuellt för tolkning. Man konstaterar inledningsvis och utan vidare motivering att en överföring har skett i och med att fotografiet skickades in till domstolen. Gällande vad som utgör allmänheten i sammanhanget avses enligt praxis ett obestämt antal mottagare och förutsätter dessutom ganska många personer. EUD bedömer att de som tjänstgör vid en domstol måste ses som en klart avgränsad och sluten krets då det rör sig om bestämda och enskilda yrkesutövare. Att anställda vid domstolen tagit del av fotografiet innebär alltså inte att det skett en överföring till allmänheten enligt rätten. Inte heller att verket kan komma att lämnas ut till ett obestämt antal privatpersoner föranleder EUD att göra en annan bedömning eftersom det då är den svenska domstolen som under kontrollerade former ger ut fotografiet till den som ber om det. Huruvida inlämningen till domstol skett via papperskopia eller e-post spelar inte heller någon roll.
EUD understryker även att rätten till ett effektivt rättsmedel (Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 47) skulle äventyras om rättsinnehavare kunde motsätta sig att viss bevisning ges in till domstol bara för att den innehåller ett upphovsrättsligt skyddat alster. Sammanfattningsvis blir EUD:s svar på PMÖD:s frågor att begreppet överföring till allmänheten i artikel 3.1 inte omfattar ett elektroniskt ingivande av ett upphovsrättsligt skyddat verk till en domstol i ett mål mellan privatpersoner.