Tvist om ersättning för renoveringsarbeten i bostadshus
Tvist om ersättning för renoveringsarbeten i bostadshus
Tvist om ersättning för renoveringsarbeten i bostadshusTvå privatpersoner har en tvist gällande äktheten och innehållet i ett avtal gällande renoveringsarbeten. Hovrätten finner att avsaknad av bevisning gällande en underskrifts äkthet inte nödvändigtvis betyder att avtalet ska ses som en förfalskning. Man anser vidare att avtalsinnehållet stämmer så pass väl överens med parternas beskrivning av händelseförloppet samt omständigheter i övrigt att avtalet ska betraktas som äkta. Avslutningsvis kommer domstolen fram till att skälig ersättning inte ska utgå för delvis utfört arbete då det anges i avtalet att betalning sker när arbetet är färdigställt.
Två privatpersoner har avtalat om att den ena ska utföra renoveringsarbeten i den andras hus. Gällande avtalets närmare innehåll går parternas uppfattning dock isär. Enligt utföraren av arbetet har båda parterna undertecknat ett skriftligt avtal. Hon menar vidare att avtalet innebär att beställaren ska erlägga totalt 118 000 kr varav 15 000 kr i förskottsbetalning. Hon hävdar även att nästan alla renoveringsarbeten är färdigställda men att beställaren endast erlagt 4000 kr utöver förskottsbetalningen. Utföraren anser därför att beställaren inte betalat i enlighet med avtalet varför hon väcker talan i Tingsrätten med yrkande om 99 000 kr i ersättning. Beställaren hävdar å sin sida att det avtal som utföraren åberopar är en förfalskning och att parterna egentligen har ett annat avtal. Det avtalet läggs dock inte fram som bevisning utan beställaren uppger under huvudförhandlingen i rätten dels att hon tappat bort det, dels att hon glömt det hemma. Hon hävdar även att utföraren överdriver omfattningen av de renoveringsarbeten som utförts.
Tingsrätten börjar med att pröva huruvida det åberopade avtalet ska betraktas som äkta eller inte. Mot bakgrund av praxis kommer domstolen fram till att utföraren, i egenskap av borgenär, har bevisbördan för att styrka äktheten av beställarens underskrift. Det är alltså upp till utföraren att lägga fram bevisning som gör hennes sak övervägande sannolik. Bevisningen som lagts fram av utföraren är förhör med henne själv och hennes med hennes man samt en kopia av det enligt henne riktiga avtalet. Rätten noterar att inget original av avtalet presenterats och att det inte heller förevisats något handstilsutlåtande av sakkunnig för att styrka att namnteckningen verkligen är beställarens. Sett till den sammantagna bevisningen anser domstolen inte att utföraren uppfyllt sin bevisbörda vilket innebär att det åberopade avtalet betraktas som ogiltigt.
Sett till vilken betalning som ska utgå konstaterar domstolen, efter att ha gjort analogier till bland annat konsumenttjänstlagen, att utföraren ska ges skälig betalning för utfört arbete. Man konstaterar vidare att det är upp till utföraren att styrka vilket arbete som utförts samt vad det är värt. Den enda bevisning som åberopas av utföraren är vissa fotografier som tagits av renoveringsarbetet. Domstolen anför att bilderna styrker att visst arbete utförts men att det är svårt att avgöra exakt vad och i vilken omfattning. Vidare har ingen utredning lagts fram för att styrka vad som vore skälig ersättning. Sett till den bristfälliga bevisning som utföraren presenterat gör domstolen en lågt räknad uppskattning av arbetets värde och kommer fram till att hon ska få totalt 45 000 kr. I och med att 19 000 kr redan erlagts återstår alltså 26 000 kr för beställaren att betala. Beställaren överklagar sedermera till Hovrätten med yrkande om att ingen ersättning ska utgå.
Även Hovrätten börjar med att pröva huruvida det av utföraren åberopade avtalet ska betraktas som äkta. Man delar Tingsrättens bedömning att utföraren har bevisbördan men anser inte att bristen på bevisning gällande underskriftens äkthet nödvändigtvis innebär att avtalet ska ses som ogiltigt. Domstolen anser att avtalets utformning stämmer väl överens med de uppgifter som lämnats angående förskottsbetalningen och när arbetet inleddes. Vidare anges arbetsuppgifter i avtalet som utföraren kan styrka har utförts genom de åberopade fotografierna. Man ser inte heller beställaren som vidare trovärdig då hon lämnat motstridiga uppgifter gällande varför hon inte kan visa upp det avtal som hon menar gäller. Sammanfattningsvis anser domstolen att övervägande bevisning pekar på att det av utföraren åberopade avtalet ska betraktas som giltigt. I avtalet anges emellertid att utföraren, utöver förskottsbetalningen, ska få betalt först när samtliga arbeten är färdiga. Då parterna är överens om att alla arbeten som anges i avtalet inte är färdigställda anser domstolen att utföraren inte har rätt till någon ytterligare betalning.