Tredskodom bättre rätt – rättskraft
Tredskodom bättre rätt – rättskraft
Pantbrev förmånsrätt fastighet
H.S. äger en fastighet i Nacka och är gift med en man vid namn K.S. Från och med hösten 2014 sitter H.S. i fängelse i Ryssland för att avtjäna ett straff på fyra år. Hon och K.S. skiljer sig under början av fängelsevistelsen. K.S. säljer år 2015 H.S. fastighet till ett bolag genom att förfalska hennes signatur. Bolaget är grundat av K.S. själv, till synes för att komma över fastigheten. Ett pantbrev tas sedan ut för fastigheten i K.S. namn och används som säkerhet när han tar lån från privatpersonen N.H. I juni 2016 förpliktas K.S. av Kronofogdsmyndigheten att återbetala skulden till N.H. Fordran ska utgå med förmånsrätt i fastigheten.
Bättre rätt fastighet
Hösten 2016 väcker H.S. talan mot bolaget om bättre rätt till fastigheten eftersom K.S. förfalskade hennes signatur vid försäljningen. H.S. vinner målet och återinskrivs som lagfaren ägare. Domen är en så kallad tredskodom vilket innebär att bolaget inte infann sig vid förhandlingen. Rätten har alltså inte gjort någon egentlig prövning av frågan utan helt dömt till H.S. fördel. H.S. väcker sedan talan mot N.H. då panten han vill realisera i fastigheten är utställd på felaktig grund. N.H. hävdar å sin sida att tredskodomen inte har rättskraft och att panten därför är giltig.
Tredskodomens rättskraft – mellandom
Tingsrätten (TR) beslutar att avgöra frågan om tredskodomens eventuella rättskraft genom mellandom. Man ”lyfter” alltså ut frågan och prövar den som i en egen dom eftersom den är avgörande för målet i övrigt (17 kap 5 § rättegångsbalken). Inledningsvis anför (TR) att en doms påverkan generellt är begränsad till parterna i målet men att tredje man (i förevarande fall N.H.) kan träffas under vissa omständigheter. Rätt till pant i en fastighet är beroende av att pantsättaren har rätt att förfoga över fastigheten i fråga. Om den rätten grundas på en förfalskad handling utgör det en så kallad bestående ogiltighetsgrund (18 kap 3 § jordabalken), vilket enligt TR innebär det att den som ämnar förvärva panten inte kan göra det rättsligt. Det gäller trots att förvärvaren tror att överlåtaren är rätt ägare till det pantsatta objektet.
Tredje man
N.H. påpekar att risk finns för att tredskodomar utnyttjas av pantsättare som vill undkomma pantrealisation. TR avfärdar argumentet eftersom samma resultat anses kunna åstadkommas även med andra medel. Sammanfattningsvis ser domstolen ingen anledning att behandla tredskodomar annorlunda än vanliga domar i fråga om rättskraft och ser det därför som klart att de kan påverka tredje man. TR vilandeförklarar målet i övrigt i väntan på att mellandomen vinner laga kraft i enlighet med 17 kap. 5 § rättegångsbalken.
Partens rättsliga förfogande
Hovrätten (HovR) håller med om TR:s bedömning att tredje man kan komma att påverkas av ett avgörandes rättskraft. Det kan enligt domstolen ske i situationer som den förevarande där tredje man är bunden av den ena partens rättsliga förfogande över det omtvistade rättsförhållandet (i det här fallet ägarskapet till fastigheten). Vidare anför HovR att den bedömningen är beroende av när det tidigare avgörandet fått rättskraft. I det här fallet skedde upplåtelsen av panträtten innan processen för tredskodomen inleddes. Det leder domstolen till slutsatsen att N.H. inte träffas av tredskododomens rättskraft och därför kan bestrida dess giltighet.