Stadfäst förlikning utgör inte rättegångshinder i tvist avseende förlikningens innebörd

Stadfäst förlikning utgör inte rättegångshinder i tvist avseende förlikningens innebörd

Bostadsrättsförening styrelseledamot

En bostadsrättsförening väckte talan mot T.A. i två mål under 2015. Ett av målen väcktes i Stockholms Tingsrätt (TR) och gällde åtgärder som T.A. vidtog samt underlät att vidta under sin tid som styrelseledamot i föreningen. Det andra målet väcktes vid Attunda TR och gällde förverkande av T.A:s bostadsrätt på grund av för sent betalda månadsavgifter. Båda målen avgjordes genom förlikning. Stockholms TR stadfäste förlikningen i dom (17 kap 6 § rättegångsbalken). I och med att domen stadfästes fick den rättskraft och samma fråga kunde därför inte prövas på nytt. Förlikningsavtalet innebar bland att T.A. skulle betala en viss summa till föreningen som skulle använda pengarna till underhållsarbeten på fastigheten. Vid Attunda TR skrevs målet av efter att föreningen återkallade sin talan. Vid sistnämnda förlikning kom parterna bland annat överens om att T.A. skulle sälja sin bostadsrätt inom sex månader och att han fick hyra ut den tills den var såld.

Stadfäst betalningsförpliktelse

Enligt T.A. var det underförstått mellan parterna att underhållsarbetet skulle vara klart senast sex månader efter förlikningen trots att det inte framgick av avtalet. Eftersom arbetet inte var färdigt efter sex månader ansåg han att föreningen gjort sig skyldig till avtalsbrott och skulle betala tillbaka pengarna. Föreningen var å sin sida av uppfattningen att de inte kommit överens om exakt när underhållsarbetet skulle vara färdigt. Man ansåg vidare att betalningen inte kunde återgå eftersom domen som betalningsförpliktelsen grundades på var stadfäst och hade vunnit laga kraft. Vidare hyrde T.A. hyrt ut bostadsrätten till sin son utan föreningens samtycke i över sex månader efter förlikningsavtalet ingåtts. Han fortsatte även med uthyrningen efter uppmaning till rättelse från föreningens sida. Föreningen ansåg därför att hans bostadsrätt var förverkad. T.A. hävdade att anledningen till att han inte kunnat sälja lägenheten i tid var att arbetet på fastigheten var försenat och att han därför hade rätt att hyra ut den tills det var färdigt.

Rättegångshinder – fristående rättsföljd

TR prövar inledningsvis om det föreligger rättegångshinder för att över huvud taget pröva om föreningen skulle betala tillbaka pengarna på grund av att domen stadfästs. För att svara på den frågan måste domstolen först komma fram till om frågan som eventuellt ska prövas är samma fråga som redan avgjorts. Avgörande för den bedömningen är enligt domstolen huruvida den nya talan avser en annan fristående rättsföljd, eller om yrkad rättsföljd är ett alternativ till vad som yrkades i det ursprungliga målet. Rör det sig om en alternativ följd föreligger rättegångshinder på grund av den tidigare domen. Eftersom T.A:s betalningsförpliktelse är följden som parterna kom överens om vid det stadfästa förlikningsavtalet kan betalningen inte återgå på grund av den ursprungliga domens rättskraft. Yrkandet om återbetalning avvisas därför av TR.

Muntligt avtal – förverkad bostadsrätt

Nästa fråga som rätten prövar är om T.A. i enlighet med sin utsago har rätt att hyra ut bostadsrätten i andra hand tills arbetet på fastigheten är färdigt. Det är upp till T.A. att bevisa att så är fallet. Det finns vittnesmål som talar för både T.A:s och föreningens ställningstagande. Emellertid så är det inget vittne, förutom T.A., som faktiskt närvarade vid avtalets ingående och styrker hans utsago. Därför anser rätten inte att T.A. lyckats bevisa att det muntliga avtalet avviker från det skriftliga. Han har därmed inte haft rätt att hyra ut lägenheten mer än sex månader efter förlikningen. TR går vidare för att pröva om bostadsrätten är förverkad. Eftersom han hyrt ut lägenheten i andra hand utan föreningens samtycke och inte har avslutat uthyrningen efter uppmaning är bostadsrätten förverkad och T.A. ska flytta ut.

Stadfäst förlikningsavtal – omprövning

Den första frågan Hovrätten (HovR) undersöker är om det föreligger rättegångshinder för att pröva om betalningen till föreningen till följd av den stadfästa förlikningen ska återgå. Domstolen anför att part kan föra talan om ogiltighet mot ett stadfäst förlikningsavtal, vilket är en skillnad mot vanliga domar som fått rättskraft. Om parterna kommit överens om något annat än vad som följer av förlikningen är en stadfäst dom vidare inget hinder mot att part kan föra talan för att tillvarata sin avtalade rätt. Rättens tolkning av T.A:s talan i målet är att den rör förlikningsavtalets korrekta innebörd snarare än en omprövning av det stadfästa avtalet. HovR anser därför inte att rättegångshinder föreligger och återförvisar den delen av målet till TR. Man anför vidare att större delar av domen än nödvändigt inte bör återförvisas. Eftersom TR:s prövningar av de olika delarna i målet bedöms ha gjorts tillräckligt separat återförvisar HovR enbart frågan om T.A:s eventuella rätt till återbetalning.

Förverkad nyttjanderätt

Gällande frågan om T.A. har rätt att hyra ut lägenheten i andra hand tills underhållsarbetet är utfört bedömer HovR TR:s dom som välmotiverad och den ska därför stå fast. HovR håller även med TR om bedömningen gällande T.A:s nyttjanderätt. Nyttjanderätten är alltså förverkat och T.A. ska flytta från lägenheten.