Ingen framgång med talan om intrång i Ghost
Ingen framgång med talan om intrång i Ghost
Bakgrund
Bolaget Svensk Drama Pop AB (SDP) bedriver musikproduktion genom den svenska rockgruppen GHOST. Sedan 2013 innehar SDP även EU-varumärket ghost vars varukännetecken – alltså själva loggan – utgörs av en figur med namnet tecknat i svart och vitt. Att de innehar EU-varumärket ghost innebär en ensamrätt att inom EU nyttja varukännetecknet och under vissa omständigheter även liknande kännetecken. Utöver musik är varumärket registrerat för flera olika typer av merchandisingprodukter varav en är gin. Det brittiska företaget Ghost Drinks Ltd. (Ghost Drinks) tillverkar, marknadsför och säljer en vodka kallad GHOST VODKA som har kännetecknet GH-ST VODKA med en dödskalle i mitten av ordet ghost. Vidare levererar Ghost Drinks GHOST VODKA till Speedy Wine AB (Speedy Wine) som i sin tur marknadsför och säljer drycken till olika underleverantörer.
SDP är av uppfattningen att det är tack vare den goodwill och renommé som ligger i rockgruppens namn som möjliggör storskalig försäljning av bland annat gin under varumärket ghost. Man anser därför att Speedy Wines marknadsföring och försäljning under kännetecknet GH-ST VODKA är en snyltning på deras goda namn som innebär intrång i deras ensamrätt till ghost. SDP kontaktar därför Speedy Wine med uppmaning om att de ska upphöra med användningen av kännetecknet GH-ST. Uppmaningen bestrids varpå SDP väcker talan mot Ghost Drinks och Speedy Wine för varumärkesintrång.
Patent- och marknadsdomstolen
Patent och marknadsdomstolen (PMD) börjar med att klarlägga vilka rättsliga utgångspunkter som är tillämpliga i fallet. Enligt artikel 9.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning om EU-varumärken har SDP, som innehavare av ghost, en rätt att förhindra användning av varukännetecken som är identiska med eller liknar deras. Gränsen för att ett annat varukännetecken liknar ghost på ett otillåtet sätt är att det föreligger risk för förväxling. Domstolen prövar inledningsvis om ghost fått förstärkt känneteckenskraft – ett något starkare och bredare skydd än vanligt varumärkesskydd – genom omfattande användning. För att styrka att bandet har förstärkt känneteckenskraft åberopar SDP bland annat konsertlistor, listor över antal lyssnare på Spotify och artiklar där bandet omnämns i media. Sett till den åberopade bevisningen drar domstolen slutsatsen att bandet visserligen uppnått stor popularitet. Rätten ser det däremot inte som visat att ghost uppnått förstärkt känneteckenskraft i förhållande till just alkoholhaltiga drycker. Den fortsatta utgångspunkten vid PMD:s bedömning av huruvida förväxlingsrisk föreligger är därför att ghost har normalt varumärkesskydd för sin gin.
För att avgöra om det finns risk för att varumärkena förväxlas utgår PMD från varuslagslikheten och likheten mellan parternas varukännetecken. Om produkterna har varuslagslikhet behöver likheten mellan kännetecknen vara lägre för att förväxlingsrisk ska föreligga. I och med att båda varumärkena avser alkoholhaltiga drycker konstaterar rätten att varuslagslikhet föreligger och går vidare för att pröva graden av känneteckenslikhet. Vid bedömningen prövar domstolen om en genomsnittskonsument skulle förväxla kännetecknen med varandra, alternativt tro att de kommer från samma företag eller företag med ekonomisk koppling till varandra. Domstolen anför att SDP:s märke har en stark figurativ utformning och att ordet ”ghost” kan utläsas med viss möda. GHOST VODKAS märke har ett helt ordinärt typsnitt och skiljer sig från SDP:s märke i betydande grad. Rätten bedömer därför att en konsument skulle uppmärksamma skillnaderna mellan de båda märkena utan en detaljgranskning. Man ser inte heller någon risk för att en genomsnittskonsument skulle tro att dryckerna tillhandahålls från samma företag eller företag med ekonomisk koppling. Ghost Drinks och Speedy Wine har därmed inte gjort sig skyldiga till varumärkesintrång och SDP förlorar tvisten.