HD beviljar resning – konkursbeslut upphävs
HD beviljar resning – konkursbeslut upphävs
Efter ansökan av Skatteverket försätter Tingsrätten ett bolag i konkurs. Hovrätten avslår bolagets överklagande och Högsta domstolen (HD) meddelar inte prövningstillstånd. Bolaget ansöker sedermera om resning hos HD eftersom Skatteverkets fordran satts ned till följd av undanröjd skönstaxering. HD bedömer därför att resning ska beviljas, och eftersom utredningen visar att bolaget är solvent upphävs konkursbeslutet omedelbart.
Skatteverkets konkursansökan bifalles
Skatteverket har en fordran avseende skatter och avgifter gentemot ett företag. Verket bedömer att företaget inte kommer kunna betala sin skuld och gör därför en ansökan till Tingsrätten om att företaget ska försättas i konkurs i enlighet med den så kallade obeståndspresumtionen i 2 kap. 8 § konkurslagen. Konkursförhandling hålls i Tingsrätten och bolaget motsätter sig konkursansökan då man menar att Skatteverkets beräkning av skönstaxering är för hög och att skatteskulden därmed inte stämmer. Bolaget säger sig ha för avsikt att ge in inkomstdeklarationer som bevisning varför Tingsrätten beviljar 4 veckors uppskov varefter ytterligare en förhandling ska hållas. Företaget inställer sig dock inte vid nästa konkursförhandling varpå domstolen beslutar om konkurs. Bolaget överklagar till Hovrätten som avslår överklagandet. Hovrättens avslag överklagas sedan till HD som inte meddelar prövningstillstånd.
Resningsärendet
Skatteverket undanröjer sedermera skönstaxeringen som beräkningen av bolagets skuld grundas på. Bolaget ansöker därför om resning i HD eftersom obeståndspresumtionen i konkurslagen inte längre är uppfylld. Resning innebär att ny rättegång hålls i en fråga som redan avgjorts genom dom. Vidare yrkar bolaget att Skatteverket ska stå för rättegångskostnaderna i resningsärendet. Skatteverket motsätter sig inte att beviljande av resning, men nekar betalningsansvar för rättegångskostnaderna.
Förutsättningar för resning
HD anför att resning får beviljas om part åberopar någon omständighet eller något bevis som inte lagts fram tidigare. Därutöver ska det troligt att förebringandet av omständigheten eller bevisningen i fråga troligtvis skulle ha lett till en annan utgång i målet. Avslutningsvis ska parten även göra sannolikt att denne inte kunnat åberopa materialet som föranleder ansökan om resning i domstolen som meddelat domen. Rätten finner att förutsättningarna för resning är uppfyllda och beviljar därför bolagets ansökan. Vanligtvis innebär bifall avseende resning att den domstol som senast dömt i ett mål, alltså Hovrätten i förevarande fall, tar upp det till ny prövning. HD anför emellertid att om det är uppenbart vilken utgång ett mål bör få kan den domstol som beviljar resning även meddela dom.
Solvens och hävning
Rätten konstaterar att den utredning som lagts fram i målet visar att bolaget är solvent. Man ser det därmed som uppenbart att konkursbeslutet ska upphävas och avgör frågan utan att återförvisa målet till Hovrätten. Avslutningsvis ser Högsta domstolen ingen anledning att frångå huvudregeln avseende rättegångskostnader; det vill säga att de betalas av den part som förlorar målet. I och med att Skatteverket är att se som tappande part åläggs myndigheten därmed att stå för rättegångskostnaderna i resningsärendet.